Bänkar

Efter fyra lager klarlack, med slipning mellan (400 papper), så är bänkarna vid huvudentrén äntligen färdiga. Ingen annan säger det så jag får väl säga det själv "det blev jäkla bra". Jag var rädd för dammkorn eller annan smuts på dem då jag lackade sittdelen liggande ute under bar himmel, men inget av det syntes till. Näst sista lackningen gjorde jag måndag kväll med ficklampa som enda ljuskälla. Jag gjorde som grannen, Janne, har lärt mig. Mycket lack så att det nästan rinner. Rygg delen var lite knepig då den satt på plats då jag lackade den men den blev nästan ännu bättre än sittdelen. 
En del kommer säker att säga att ryggen ser för hög ut och i viss mån kan jag hålla med men den är helt suverän att sitta i. Jag måttade sittdel, rygg del och vinkel på rygg del på en stol vi har som man sitter väldigt bekvämt i.

Kevin undrar nog vad Angela menar med ett finger på var hand i luften. Det gör hon nog själv också hon har bara sett andra göra det. Fast för det mesta brukar det vara 2 fingrar i luften på var hand.

Vi var inne i Prakhonchai idag på eftermiddagen. Det är alltid svårt att få någonstans att ställa bilen runt marknaden. Men det är ju inte lika strikt med parkeringen här som hemma i Sverige. I början tyckte jag att det var jobbigt att folk parkerade hur som helst men nu gör jag likadant och det är ganska skönt att inte behöva parkera bilen exakt innanför rutan. Lite snett, mitt i gathörn, där det tydligt är markerat att man inte får parkera, dubbelparkering, vadå det fungerar ju. Javisst det blir lite kaos ibland men det löser sig för det mesta. Det gäller bara att inte vara feg utan bara köra, gärna lite över på andra sidan, då blir de rädda och stannar. Ger man lillfingret så tar de hela handen brukar man väl säga.