Så är vi då hemma i kylan igen efter 6 sköna månader i vårt andra eller skall jag säga vårt första hus. En lång (24 timmar från hotell till hus i Sverige) försenad hemresa med förkylning som resultat. Lära sig att köra på höger sida igen, hitta alla knivar, tallrikar, glas etc i köket. Komma ihåg att vi har en diskmaskin. Köra efter regler igen, ingen dubbelparkering eller varnings blinkers på då man parkerar mitt i en korsning. Inga trevliga poliser som tycker att man har en häftig motorcykel utan registrering skyltar. Inga morgon och kvällsdopp i poolen. Det finns mycket jag kan räkna upp som vi kommer att sakna.
Vi checkade in med våra Svenska pass, Thai pass för alla utom mig i tullen, vi visade våra Svenska pass då vi kom till Sverige. Jag kollade utgångsdatum på våra pass då jag la in dem i skåpet. Noot's pass gick ut december 2014 men ingen sa något.
Angela tror fortfarande att man kan ha flip flop tofflor fast att det är mitt i vintern.
Sista inlägget för denna gången.
lördag 14 mars 2015
söndag 8 mars 2015
Plan B
Idag var det planerat att vi skulle åka och titta på delfin show klockan 09.00. Vi skulle träffas och åka härifrån klockan 08.30 det hade vi bestämt på kvällen dagen innan. Ok tänkte Tomas, får väl se om det fungerar.
Klockan 08.32 ringde Noot och frågade var de (Noot's bror med familj, kusin, pappa, och två mostrar) blev av. Då hade de inte ens gått upp. Var jag förvånad, nej inte ett dugg.
Så istället tog Noot och jag bussen till Bangkok. Noot skulle fylla på tatuering i sina ögonbryn på MBK. Där åt vi även utsökt Indonesisk lunch på MBK, handlade ett på badbyxor till mig innan vi tog bussen tillbaka till Pattaya. De andra hade varit på en senare delfin show och därefter hade barnen badat resten av dagen.
Vi åt en sista middag ihopa innan vi gick runt på en av Pattsya's nattmarknader där vi blev av med varandra flera gånger och nästan alla hade slut på batteri i sina telefoner. Så klockan blev 22.30 innan Kevin kom i säng.
Planen för måndag är att åka på BigC innan vi åker till flygplatsen, får väl se det.
Klockan 08.32 ringde Noot och frågade var de (Noot's bror med familj, kusin, pappa, och två mostrar) blev av. Då hade de inte ens gått upp. Var jag förvånad, nej inte ett dugg.
Så istället tog Noot och jag bussen till Bangkok. Noot skulle fylla på tatuering i sina ögonbryn på MBK. Där åt vi även utsökt Indonesisk lunch på MBK, handlade ett på badbyxor till mig innan vi tog bussen tillbaka till Pattaya. De andra hade varit på en senare delfin show och därefter hade barnen badat resten av dagen.
Vi åt en sista middag ihopa innan vi gick runt på en av Pattsya's nattmarknader där vi blev av med varandra flera gånger och nästan alla hade slut på batteri i sina telefoner. Så klockan blev 22.30 innan Kevin kom i säng.
Planen för måndag är att åka på BigC innan vi åker till flygplatsen, får väl se det.
fredag 6 mars 2015
Pattaya
Också var det dags för hemfärd men först 3 nätter i Pattaya. Vi och Noot's brors familj trodde jag. Men då vi kom iväg från huset var det ytterliggare 3 som var med. Så då vi kom till Noot's bror för att plocka upp dem så fick 4 utav våra väskor inte plats. De löste man med att en kille som jobbar på flygplatsen och är ihop med svägerskans syster får åka och hämta dem och lämna dem till oss på flygplatsen en nätt liten tripp på 60 mil T.o.R. Alltid lika mycket folk som skall med då vi skall hem.
Sent på kvällen anländer vi till hotellet i Pattaya. De andra skall bo i Pairots lägenhet, ca 5 minuters promenad väg från vårt hotell. Jag låser alla de 3 låsen på hotell dörren och vi är på väg att lägga oss när Noot kommer på att hon glömt vällingen i bilen. Hon ringer dit och ber någon komma med den så skall jag möta dem halvvägs.
Jag kommer inte ut från hotell rummet. Ett av låsen kärvar. Det går inte att vrida runt hur mycket vi än tar i. Receptionisten kommer och försöker med nyckel från utsidan men förgäves. Vi är inlåsta på rummet. Han ringer efter någon lås kille som skall komma efter 20 minuter. Jag hittar en kapsyl öppnare och efter en kvart har jag lyckats öppna dörren. Precis då kommer lås killen och de smörjer lite och säger att det är bra. Ja det ät det så länge dörren är öppen men stänger jag dörren och försöker låsa så känner jag att det kärvar. Tror inte att vi rör det låset mer.
Sent på kvällen anländer vi till hotellet i Pattaya. De andra skall bo i Pairots lägenhet, ca 5 minuters promenad väg från vårt hotell. Jag låser alla de 3 låsen på hotell dörren och vi är på väg att lägga oss när Noot kommer på att hon glömt vällingen i bilen. Hon ringer dit och ber någon komma med den så skall jag möta dem halvvägs.
Jag kommer inte ut från hotell rummet. Ett av låsen kärvar. Det går inte att vrida runt hur mycket vi än tar i. Receptionisten kommer och försöker med nyckel från utsidan men förgäves. Vi är inlåsta på rummet. Han ringer efter någon lås kille som skall komma efter 20 minuter. Jag hittar en kapsyl öppnare och efter en kvart har jag lyckats öppna dörren. Precis då kommer lås killen och de smörjer lite och säger att det är bra. Ja det ät det så länge dörren är öppen men stänger jag dörren och försöker låsa så känner jag att det kärvar. Tror inte att vi rör det låset mer.
onsdag 4 mars 2015
Avskedsfest
Så sitter vi nu här igen, hela familjen samlad, ca 20 st, Grillar, dricker och har det skönt. Detta kommer vi alla att sakna väldigt mycket. Men vi måste ju tyvärr återvända till det kalla Sverie och fylla på kassan.
Även om vi lever snålt så är det inte helt gratis att leva här. Noot och de andra damerna håller på att förbereda mat till munkarna i morgon. Noot har bjudit, i templet, alla 10 munkar på frukost. 3-4 rätter har hon lagat till däribland var sin ångkokt fisk à 1 kilo.
Återresa blir redan på fredag lunch fast inte flyget går förrän måndag kväll då Noot's bror med familj ville följa med och det är skola på måndag så svägerska tar bussen tillbaka på söndag kväll. Brodern stannar och kör oss till flyget på måndag innan han åker hem. Vi kommer med andra ord att stanna i Pattaya 2 nätter. Så nu blir det stressigt att stänga ned huset.
Även om vi lever snålt så är det inte helt gratis att leva här. Noot och de andra damerna håller på att förbereda mat till munkarna i morgon. Noot har bjudit, i templet, alla 10 munkar på frukost. 3-4 rätter har hon lagat till däribland var sin ångkokt fisk à 1 kilo.
Återresa blir redan på fredag lunch fast inte flyget går förrän måndag kväll då Noot's bror med familj ville följa med och det är skola på måndag så svägerska tar bussen tillbaka på söndag kväll. Brodern stannar och kör oss till flyget på måndag innan han åker hem. Vi kommer med andra ord att stanna i Pattaya 2 nätter. Så nu blir det stressigt att stänga ned huset.
tisdag 3 mars 2015
Kambodja - Surin
Klockan 06.00 väcktes jag av att ett helt band stod och spelade musik i sovrummet. Trodde jag i alla fall. Men det var ett par som skulle gifta sig som gick i kortege genom byn. Mycket sakta för att väcka hela alla som sov. 06.30 klappade Noot mig på benet att det var dags att gå upp. 07.40 hade vi lämnat Kevin till mostern, Angela sov fortfarande hos mostern där hon sovit hela natten. Nu bar det iväg till Kambodja för att förlänga visumet. Då vi kom till gränsen träffade vi vår kontakt som hjälper till med allt skrivande då det gäller visumansökan. En kvart senare och 2000 bath fattigare var vi på väg därifrån igen med förlängt visum till den 31 maj. Kambodja visumet är dyrt, bara det kostar 1500 bath.
Ett par kilometer från gränsen på den Thailändska sidan ligger en mycket stor marknad. Vi stannade till där och köpte lite kläder till barnen och mat förstås. Efter drygt 2 timmar i värmen satte vi kurs mot Surin där Noot skulle handla nya underkläder. Bra kvalitet och mycket billigare jämfört med att köpa det i Sverige.
Nästa anhalt var Mackro, ungefär som Dagab det vill säga nästan bara storförpackningar, där vi handlade kött till avskeds festen på torsdag. Vi fick inte allt där så vi var tvungna att stanna till på Tesco/Lotus för att komplettera. Efter knappt 10 timmar var vi tillbaka i huset igen helt utmattade. Vi hämtade barnen och Angela började skrika och bråka efter bara 5 minuter i poolen. Det skulle hon inte ha gjort för mamma hade kort stubin efter den långa dagen.
Nu har vi suttit och tagit igen oss på den nya bänken och alla är vänner igen.
Ett par kilometer från gränsen på den Thailändska sidan ligger en mycket stor marknad. Vi stannade till där och köpte lite kläder till barnen och mat förstås. Efter drygt 2 timmar i värmen satte vi kurs mot Surin där Noot skulle handla nya underkläder. Bra kvalitet och mycket billigare jämfört med att köpa det i Sverige.
Nästa anhalt var Mackro, ungefär som Dagab det vill säga nästan bara storförpackningar, där vi handlade kött till avskeds festen på torsdag. Vi fick inte allt där så vi var tvungna att stanna till på Tesco/Lotus för att komplettera. Efter knappt 10 timmar var vi tillbaka i huset igen helt utmattade. Vi hämtade barnen och Angela började skrika och bråka efter bara 5 minuter i poolen. Det skulle hon inte ha gjort för mamma hade kort stubin efter den långa dagen.
Nu har vi suttit och tagit igen oss på den nya bänken och alla är vänner igen.
måndag 2 mars 2015
Bänkar
Efter fyra lager klarlack, med slipning mellan (400 papper), så är bänkarna vid huvudentrén äntligen färdiga. Ingen annan säger det så jag får väl säga det själv "det blev jäkla bra". Jag var rädd för dammkorn eller annan smuts på dem då jag lackade sittdelen liggande ute under bar himmel, men inget av det syntes till. Näst sista lackningen gjorde jag måndag kväll med ficklampa som enda ljuskälla. Jag gjorde som grannen, Janne, har lärt mig. Mycket lack så att det nästan rinner. Rygg delen var lite knepig då den satt på plats då jag lackade den men den blev nästan ännu bättre än sittdelen.
En del kommer säker att säga att ryggen ser för hög ut och i viss mån kan jag hålla med men den är helt suverän att sitta i. Jag måttade sittdel, rygg del och vinkel på rygg del på en stol vi har som man sitter väldigt bekvämt i.
Kevin undrar nog vad Angela menar med ett finger på var hand i luften. Det gör hon nog själv också hon har bara sett andra göra det. Fast för det mesta brukar det vara 2 fingrar i luften på var hand.
Vi var inne i Prakhonchai idag på eftermiddagen. Det är alltid svårt att få någonstans att ställa bilen runt marknaden. Men det är ju inte lika strikt med parkeringen här som hemma i Sverige. I början tyckte jag att det var jobbigt att folk parkerade hur som helst men nu gör jag likadant och det är ganska skönt att inte behöva parkera bilen exakt innanför rutan. Lite snett, mitt i gathörn, där det tydligt är markerat att man inte får parkera, dubbelparkering, vadå det fungerar ju. Javisst det blir lite kaos ibland men det löser sig för det mesta. Det gäller bara att inte vara feg utan bara köra, gärna lite över på andra sidan, då blir de rädda och stannar. Ger man lillfingret så tar de hela handen brukar man väl säga.
En del kommer säker att säga att ryggen ser för hög ut och i viss mån kan jag hålla med men den är helt suverän att sitta i. Jag måttade sittdel, rygg del och vinkel på rygg del på en stol vi har som man sitter väldigt bekvämt i.
Kevin undrar nog vad Angela menar med ett finger på var hand i luften. Det gör hon nog själv också hon har bara sett andra göra det. Fast för det mesta brukar det vara 2 fingrar i luften på var hand.
Vi var inne i Prakhonchai idag på eftermiddagen. Det är alltid svårt att få någonstans att ställa bilen runt marknaden. Men det är ju inte lika strikt med parkeringen här som hemma i Sverige. I början tyckte jag att det var jobbigt att folk parkerade hur som helst men nu gör jag likadant och det är ganska skönt att inte behöva parkera bilen exakt innanför rutan. Lite snett, mitt i gathörn, där det tydligt är markerat att man inte får parkera, dubbelparkering, vadå det fungerar ju. Javisst det blir lite kaos ibland men det löser sig för det mesta. Det gäller bara att inte vara feg utan bara köra, gärna lite över på andra sidan, då blir de rädda och stannar. Ger man lillfingret så tar de hela handen brukar man väl säga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)